Nyttjande av fastighet
Vi bistår våra klienter i frågor gällande nyttjande av fastighet. Det kan röra sig om exempelvis
hyra, arrende eller servitutsfrågor. Även tomträtt räknas som en nyttjanderätt.
De olika nyttjanderätterna regleras i jordabalken och för många nyttjanderätter innehåller
lagen tvingande bestämmelser som parterna alltså inte kan frångå även om de skulle vara
ense. Andra regler är dispositiva, och gäller om parterna inte har kommit överens om något
annat.
Servitut
Servitut är en rättighet som är knuten till en speciell fastighet och ger fastighetens ägare rätt
att använda en annan fastighet. De fastigheter som är inblandade i ett servitut brukar kallas
härskande fastighet (den fastighet som får/har en rättighet) och tjänande fastighet (den
fastighet som belastas av rättigheten).
Det är vanligt att man har exempelvis vägservitut (vilket gör det möjligt att använda en väg
på en annan fastighet) men servitutsupplåtelser kan ske för många olika ändamål. Ett
servitut kan endast avse sådana ändamål som medför en effektiv användning av
fastigheterna. I jordabalken är det uttryckt så att servitutet ska främja en ändamålsenlig
markanvändning och ha stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten.
Servitutet följer med fastigheterna och påverkades därför inte av att fastigheterna byter
ägare. Man brukar tala om avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut är en
överenskommelse om servitutsrätt mellan två fastighetsägare. Officialservitut bildas av
lantmäteriet, men även i de fallen är fastighetsägarna ofta överens om att servitut ska
bildas.
Arrende
Det finns flera typer av arrenden, men det gemensamma är att fastighetsägaren
(jordägaren) upplåter mark till nyttjanderättshavaren (arrendatorn) mot ersättning. Om det
inte kostar något för arrendatorn är det inte ett arrende.
Det finns sammanlagt fyra typer av arrenden: jordbruksarrende, bostadsarrende,
anläggningsarrende och lägenhetsarrende.
I kommersiella förhållanden som inte gäller jordbruk handlar det antingen om
anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. Anläggningsarrende innebär att arrendatorn har
rätt att för förvärvsändamål ha byggnader på fastigheten. Exempel på sådana arrenden är
att arrendatorn har en bensinstation eller en bilverkstad på arrenderad mark. På samma sätt
som vid lokalhyra (som du kan läsa mer om här) har arrendatorn s.k. indirekt
besittningsskydd som syftar till att ge skydd till arrendatorns investeringar. Exempel på
lägenhetsarrenden är parkeringsplatser och upplag. I dessa fall har arrendatorn inte
besittningsskydd.
Vad kan vi hjälpa till med?
Vi hjälper våra klienter med att upprätta och granska nyttjanderättsavtal. Oavsett vilken typ
av nyttjanderätt det är frågan om är det viktigt att följa obligatoriska lagkrav och ha
förståelse för vilken effekt olika avtalsvillkor får för den egna verksamheten. Det gäller
oavsett om man är jordägare eller arrendator.
Vi kan också bistå med att bedöma befintliga avtal och hjälpa dig och ditt företag att göra de
förändringar som behövs. Om det uppstår en rättstvist om en nyttjanderätt, bistår vi med att
vara ombud. Här kan du läsa mer om hur vi kan hjälpa till vid rättstvister.
Kontakta oss!
Vi på Gerhardsson Tynkkynen Advokater hjälper både husköpare och -säljare med att bedöma det juridiska läget, med reklamation och med kravställning. Vi har stor erfarenhet av rättsprocesser. Vi har även ett nätverk av sakkunniga experter och besiktningsmän som kan hjälpa dig med besiktning och bedömning av fel. Tveka inte att höra av dig till oss idag!