Vi bistår våra klienter i frågor gällande nyttjande av fastighet
Det kan röra sig om exempelvishyra, arrende eller servitutsfrågor. Även tomträtt räknas som en nyttjanderätt. De olika nyttjanderätterna regleras i jordabalken och för många nyttjanderätter innehåller lagen tvingande bestämmelser som parterna alltså inte kan frångå även om de skulle vara ense. Andra regler är dispositiva, och gäller om parterna inte har kommit överens om något annat.
Servitut
Servitut är en rättighet som är knuten till en speciell fastighet och ger fastighetens ägare rätt att använda en annan fastighet. De fastigheter som är inblandade i ett servitut brukar kallas härskande fastighet (den fastighet som får/har en rättighet) och tjänande fastighet (den fastighet som belastas av rättigheten).
Det är vanligt att man har exempelvis vägservitut (vilket gör det möjligt att använda en väg på en annan fastighet) men servitutsupplåtelser kan ske för många olika ändamål. Ett servitut kan endast avse sådana ändamål som medför en effektiv användning av fastigheterna. I jordabalken är det uttryckt så att servitutet ska främja en ändamålsenlig markanvändning och ha stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten.
Servitutet följer med fastigheterna och påverkades därför inte av att fastigheterna byter ägare. Man brukar tala om avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut är en överenskommelse om servitutsrätt mellan två fastighetsägare. Officialservitut bildas av
lantmäteriet, men även i de fallen är fastighetsägarna ofta överens om att servitut ska bildas.
Arrende
Det finns flera typer av arrenden, men det gemensamma är att fastighetsägaren (jordägaren) upplåter mark till nyttjanderättshavaren (arrendatorn) mot ersättning. Om det inte kostar något för arrendatorn är det inte ett arrende.
Det finns sammanlagt fyra typer av arrenden: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende.
I kommersiella förhållanden som inte gäller jordbruk handlar det antingen om anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. Anläggningsarrende innebär att arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål ha byggnader på fastigheten. Exempel på sådana arrenden är att arrendatorn har en bensinstation eller en bilverkstad på arrenderad mark. På samma sätt som vid lokalhyra har arrendatorn s.k. indirekt besittningsskydd som syftar till att ge skydd till arrendatorns investeringar. Exempel på lägenhetsarrenden är parkeringsplatser och upplag. I dessa fall har arrendatorn inte besittningsskydd.
Kontakta oss
Vi hjälper våra klienter med att upprätta och granska nyttjanderättsavtal. Oavsett vilken typ av nyttjanderätt det är frågan om är det viktigt att följa obligatoriska lagkrav och ha förståelse för vilken effekt olika avtalsvillkor får för den egna verksamheten. Det gäller oavsett om man är jordägare eller arrendator.
Vi kan också bistå med att bedöma befintliga avtal och hjälpa dig och ditt företag att göra de förändringar som behövs. Om det uppstår en rättstvist om en nyttjanderätt, bistår vi med att vara ombud. Här kan du läsa mer om hur vi kan hjälpa till vid rättstvister.